Havsfiske sker förstås till havs, från en båt. Det finns många olika fiskarter som går att fånga till havs. Några exempel på populära havsfiskar i våra svenska vatten är torsk, makrill, långa, bleka, sej, sill och plattfiskar av olika slag. Men havet är rikt på arter och många andra fiskar dyker också upp i fångstlistorna, till exempel rockor, lubb, hajar och andra sorters havsfiskar.

I varmare vatten är havsfiske oftast riktat efter stora fiskar som marlin, tonfiskar, hajar och andra snabbsimmare.
På Sveriges västkust och i Skåne finns det många turbåtar, som tar med sportfiskare ut på fisketurer över dagen, eller några timmar.
 

Tungt sejhugg i havet utanför Fröya, Norge.

1. Metoder

Om vi inte räknar med trolling (som du kan läsa om här) kan man säga att havsfisket antingen sker från en drivande båt, eller från en ankrad båt. Man kan också använda motorn för att hålla kvar båten mot strömmen. Ofta letar man, med hjälp av ekolod och GPS, upp grundtoppar, vrak, eller andra variationer på botten och fiskar däromkring.

Olika fiskarter trivs på olika djup, i olika temperaturer och på olika typ av bottnar. Vissa fiskar trivs bäst där strömmarna är starka, andra där det är lugnare.  Det finns också många fiskar som simmar runt pelagiskt, det vill säga i frivattnet, mellan ytan och havsbotten.
Det är vanligt att man står längs relingen på båten och pilkar, eller lyfter betet upp och ner, tills en fisk hugger. 

Sej är en stark och snabbsimmande rovfisk som man kan fånga i havet på exempelvis jigg, som de flesta fiskarna i torsksläktet smakar den mycket gott!

2. Utrustning

Ibland fiskar man på riktigt grunt vatten, med lätt utrustning. Men ofta betyder havsfisket att det är tunga fiskar och mycket stora djup, ner till flera hundra meter, som gäller. Då måste du ha en utrustning som klarar påfrestningarna.
 

Rullar

Det finns stora, kraftiga haspelrullar för havsfisket, men multirullar av stort format är vanligare och populärare. Havsfiskerullarna rymmer mycket lina och har en rejäl broms. De delas in i storleks- och viktklasser efter vilken lina de är anpassade för. Linans brottstyrka brukar ha en viktangivelse i pund (lb), så rullar och spön får också sin indelning från pundskalan. Lättare havsfiskerullar är i IGFA-klass 12-20, mellanstora i klassen 30-50 och riktigt stora rullar 80-130.
 

Spön

Även spöna delas in i klasser efter vilken lina som passar bäst. Ofta har de någon av klasserna 6, 12, 20, 30, 50, 80 eller 130 lbs (pund). Spönas längd varierar lite, men eftersom du inte behöver kasta ut betet någon längre sträcka är de i regel mellan 5,5 och 8 fot. Fiske med stora, tunga pilkar kräver ett kraftigare spö. Bottenmete med lättare sänken och något agn fungerar bättre med ett något mjukare spö.
Till de tyngsta fajterna använder man ofta ett spöbälte som man knäpper runt midjan/höfterna. Spöt placeras i en liten ”kopp” som gör att du får mer kraft att pumpa upp stora fiskar och kan avlasta ryggen och armarna. I tropiska hav där man kämpar mot ”big game-fiskar” av starkaste och tyngsta sort är båtarna utrustade med särskilda stolar där du kan sitta och få stöd under drillningen.
 

Lina

Både tjocka nylonlinor och ordentliga superlinor används. Många föredrar stumheten och dragstyrkan i superlinorna, när man fiskar på stora djup. Men själva tacklet knyts ofta av nylonlina, eller fluorocarbon.  Tjock nylonlina håller också bättre om linan riskerar att skava och nötas mot stenar eller vassa kanter av något slag. Fiskarter med vassa tänder kräver en tafs av vajer närmast betet.
 

Beten

Stora pirkar, eller jiggar som väger från några tiotal upp till flera hundra gram . När man fiskar med en stor pirk är det vanligt att använda en eller flera upphängare ovanför pirken. Upphängaren kan bestå av jiggar/gummibeten, lysslangar, stora flugor, eller krokar med agn av något slag.
Bra agn finns i massor. Fiskstrimlor, hela småfiskar, musslor, bläckfisk, sandmask, räkor, krabbor, sniglar och allt annat som doftar lockar till hugg. De beten som lätt går sönder, eller inte går att fästa på en krok kan du till exempel lägga i en liten ”strumpa” av finmaskigt nät, eller en bit nylonstrumpa.
Konstgjorda beten med stark doft, som exempelvis GULP! fungerar mycket bra, sitter ordentligt på kroken och kan användas många gånger innan det blir förstört.

Vitling på 1,6 kg från Fröya i Norge. Så stora vitlingar finns knappt längre utanför vår av yrkesfisket tyvärr skövlade Västkust.

Tackel och krokar

Det finns många olika sätt att tackla upp för havsfisket. Om du åker med en turbåt ut på fiske finns oftast utrustning och tackel ombord. En grundregel är att inte krångla till det, utan att knyta enkla saker som inte trasslar och som går lätt att byta ut om de blir skadade.
Paternostertacklet är en klassiker som bygger på att en pirk, eller en tyngd sitter längst ner och sedan placerar man upphängarna en bit upp på huvudlinan. Upphängarna kan du knyta fast i ett lekande, eller genom att skarva till huvudlinan.

Krokar finns i hundratals modeller och många olika storlekar. Välj krok efter agn och fisk du är ute efter. Ta hjälp av en kunnig havsfiskare eller din fiskebutik.
 

Mer läsning om havsfiske hittar du under tips och trix.