Mete är en mycket mångsidig sportfiskemetod som du kan använda för att fånga i stort sett alla fiskar som simmar i våra vatten. Mört, abborre, sik, sutare, plattfisk eller öring är alla exempel på fiskar som kan fångas på mete. Det gäller bara att variera bete och utrustning.
Mete kan vara hur avancerat som helst eller väldigt enkelt. Det går att fånga fisk på det gamla rödvita bullflötet och en krok med en ringlande mask.  Men med lite finess kommer du att fånga fler fiskar och ha mycket roligare.

Grovt förenklat kan man dela in mete i tre olika varianter: flötmete, bottenmete och mete med frilina.

Mete är en avslappnande, mysig och mycket effektiv fiskemetod.

1. Flötmete

Flöten finns i alla möjliga former och storlekar. Vissa är anpassade för strömmande vatten, andra för stilla. Det finns flöten som är tänkta att kastas och synas på långt håll, medan andra är superkänsliga och registrerar minsta lilla napp på närdistans. För flötmete i mörker finns lysstavar som man fäster på flötestoppen.
Det bästa brukar vara att använda ett så känsligt flöte som möjligt. Sätt sänken på linan så att bara en liten bit av toppen syns ovanför ytan. När fisken nappar rör sig flötet, oftast väntar man tills flötet dyker innan man fäster kroken i fiskens mun med ett mothugg.

Flötmete är ofta den första metemetoden många provar på och mört är en vanlig fångst.

Vissa fiskar trivs bäst nära botten, medan andra rör sig högre upp i vattnet, tänk på det när du ställer in hur djupt kroken hamnar under flötet.
När man använder ett metspö med linan knuten direkt i toppen kallas det för toppknutet mete. Behöver du kasta ut längre, eller om du fiskar efter arter som rusar iväg med mycket lina, kan du använda en haspelrulle och ett lämpligt spö. Det finns förstås speciella spön för flötmete (waggler-spön, matchspön och så vidare), men ett lättare haspelspö som inte är för kort fungerar utmärkt.
Du kan ha flötet fast monterat på linan, eller glidande – om det är djupare än spöts längd. Klicka här för att läsa mer om hur du tacklar upp under tips och trix!
 

Bottenmete med feeder är en effektiv metod för exempelvis plattfisk. Räka är ett bra agn.

2. Bottenmete

När du vill fiska på eller nära botten kan bottenmete vara den bästa metoden. Bottenmete är också bra i strömmande vatten, eller när du vill fiska långt från land, bland annat.
Vid bottenmete behövs inget flöte, bara ett sänke av någon typ. Du kan också använda en feeder - en liten behållare för mäsk, eller bete, som tyngd.
När fisken nappar syns det i din spötopp. Man kan använda spön med en speciell känslig topp (quivertip, eller feeder-topp) som visar minsta lilla rörelse som fisken gör när den tar betet. Speciella feederspön har toppar i olika grovlekar, men det går bra att fiska med ett vanligt spö med lite mjukare topp. Håll ögonen på spötoppen och linan när fisken nappar.
Man kan också använda bjällror som plingar, lysstavar på spötoppen, eller andra hjälpmedel för att se, höra eller känna nappen. 
Du kan ha glidande tackel, eller fast tackel.  Glidande tackel innebär att fisken kan ta betet och simma iväg, utan något större motstånd då sänket glider på linan. Om du använder fast tackel sitter sänket fast och fisken krokas mot sänket (kallas "bolt") eller så får du göra mothugg och kroka fisken så fort du ser eller känner att tacklet rör sig. Vilken metod som fungerar bäst beror på fiskart, bete och många andra omständigheter.

En skrubbskädda har nappat på en räka agnad på ett fast bottenmetestackel med feeder.

Larmfiske

Ett sorts bottenmete är det fiske som används i jakten efter karp, ål och andra arter. Eftersom det kan gå lång tid mellan fiskarna är det vanligt att man använder elektroniska nappalarm, som piper och lyser när linan löper ut. På så sätt kan man låta betena ligga ute länge i väntan på att fisken ska nappa. 
 

3. Frilina

Mete med frilina innebär att du inte har något sänke, eller flöte. Bara linan och en krok. Du kan meta på ytan (till exempel med en bit bröd på kroken), på botten, eller mittemellan. När du inte behöver kasta så långt, eller när fisken är skygg och verkar bli rädd för flöten eller sänken kan frilina vara mycket effektivt.
 

I Norrland är bäckmete med frilina och bara en krok agnad med mask en mycket effektiv metod. Då kan man få bäcköringar eller på vissa ställen: bäckröding.

Välj rätt krok

Välj krok efter betets storlek. När du vet vilken fisk du är ute efter kan du välja bete. Låt betets storlek avgöra vilken krokstorlek du behöver. En tunn, vass och liten krok fastnar ofta bättre i en fiskmun.

Använd rätt lina

Både nylonlina och superlinor (flätlinor) fungerar till mete. Använd inte för grov lina, eftersom den gör det svårare att kasta och att presentera betet på ett bra sätt. Använd heller inte för tunn lina så att den riskerar att gå av. Som alltid: Anpassa alltid utrustningen efter situation och fiskart. 
 
 

Tips på beten för mete

Mask, maggot, larver, majskorn, deg, räka, bröd, godisbitar, skinka, fiskbitar, småfisk (för större rovfiskar), boilies ("degkulor" som kokats hårda och måste fästas vid kroken med hjälp av hair-rig - läs mer under tips och trix). Låt bara fantasin sätta gränser. Många fiskar är nyfikna och smakar gärna på godsaker.
 

Mäskning

Många gånger metar man på ett specifikt ställe, istället för att röra sig längs vattnet. Därför kan det vara en fördel att mäska, alltså att locka in fisken med hjälp av doft och smak. Mäsk går att köpa färdigblandat, eller göra själv. Till många arter fungerar det bra med lite ströbröd och bitar av det man tänker ha på kroken. Blanda med vatten så att konsistensen blir lagom. Mäsket ska lösa upp sig där du vill fiska, inte ligga som en hård klump på botten.

Läs mer om mete under tips och trix